Gotland, zombies och romantik

Jag var på Gotland för första gången i mitt liv förra veckan. Som ölänning har jag alltid varit lite tvekish till den där andra ön. Men den dög, det tycker jag. Jag var där på konferens och hann inte med så mycket annat än att mingla med andra bibliotekarier och säga smarta saker. Men jag strosade runt lite i Visby och klappade nästan händer över alla fina hus och låg en stund i Botaniska trädgården och läste. Mest var det dock jobb.
Ett av de seminarier jag var på handlade om barns och ungdomars virtuella världar och bibliotek. Det här med andra ord. Hur vi möts på nätet, ni och jag. Att vissa av er är mina facebookkompisar och så. Jag gillart!
Lite läste jag också, förstås. Bland annat en helt fantastisk bok som var både läskig och romantisk. Och som alla vet är det den bästa kombon. Vassa tänders skog av Carrie Ryan handlar om Mary som bor i en by mitt i skogen, omgärdad av höga stängsel. Utanför flockas de oheliga, ständigt på jakt efter nytt människokött att infektera. De står där och rycker och sliter i stängslet med sina äckliga zombiefingrar och jag blir riktigt rädd för dem. Men utanför byn, bortom skogen? Där skogen tar slut, finns det andra männsikor där? Fler som överlevt zombieepedemin? Mary kan inte sluta hoppas och drömma om ett liv utanför byn. En dag sker katastrofen och de oheliga bryter sig in. Det blir ett blodbad med så mycket splatter och gore att jag tillfälligt ställde ifrån mig min glass. När anfallet är över är bara ett fåtal människor kvar i liv. Mary, hennes bror, hennes bästa vän och de två män som älskar henne. Tillsammans ger de sig av. Ut.

Vassa tänders bok är första boken av tre och den första som översatts till svenska. Jag väntar i spänning på del två!